Intervju med en student
Stina Nilsson - År 1
Design och produktutveckling
Vem är du?
Kommer från Skara som ligger mitt på Västgötaslätten mellan Vänern och Vättern. Jag tog studenten 2016 från Naturvetenskapliga programmet. Sommarjobbade på mitt “vanliga” sommarjobb direkt efter studenten, flyttade till Göteborg på hösten och gjorde Tekniksprånget på Volvo Cars fram till jul.
Jag tycker det är jättebra! Det är väldigt många som är med eller engagerade i någon del av studentlivet. Man behöver heller inte vara med och arrangera utan det finns mängder av olika grejer att testa på och vara med på i princip varje vecka.
Finns på massor av företag runt om i Sverige. Jag tyckte det kändes lite luddigt vad en ingenjör kan göra och Tekniksprånget var verkligen en bra inblick hur det kan vara efter studierna!
Sen efter den perioden flyttade jag hemhem igen och jobbade som Ekonomiassistent och reste i Asien i någon månad fram tills jag började plugga i höstas.
Varför valde du detta program (och just i Linköping)?
Jag valde DPU för att det är en bred utbildning som känns aktuell samt att jag uppskattar kontrasten mellan de mer traditionella ingenjörsämnena och designkurserna.
Vad är typiska kurser du läser och vad intresserar dig mest?
Nu första året har vi läst mycket matte, som alla ingenjörsstudenter gör, men vi har också haft minst 1 designinriktad kurs vid sidan av, vilket är jättekul att bryta av alla matte och i andra beräkningskurser med. Är jättekul att få CADa eller få skissa och skapa saker emellanåt.
Skillnad mellan gymnasiet och universitetet?
Den viktigaste insikten är att det är endast en själv som ansvarar för att vara i fas och att hålla koll på sina studier. På gymnasiet fanns ofta lärare och mentorer som låg på en om man hamnat efter, men nu är det bara upp till en själv.
Hur brukar du lägga upp dina studier?
Jag försöker gå på så mycket som möjligt av den schemalagda tiden och utnyttja den resurs som finns tillgänglig. Sen är det alltid bra att börja i tid och hänga med i kurserna från start för att inte få allt för mycket i slutet av läsperioden.
Vad tycker du om LIU:s studentliv? Finns det något för alla, är det bra variation av aktiviteter?
Jag tycker det är jättebra! Det är väldigt många som är med eller engagerade i någon del av studentlivet. Man behöver heller inte vara med och arrangera utan det finns mängder av olika grejer att testa på och vara med på i princip varje vecka.
Hur var första tiden på universitet/i Linköping? Hur va nolle-P?
Jättekul! Hann inte riktigt tänka på hur det skulle bli eftersom jag jobbade till dagen innan vi började så var inte så nervös utan mest förväntansfull. Man lärde känna klassen, phaddrarna och massor av andra personer samt hade massor av kul aktiviteter! Sen drog ju även mattepluggandet igång direkt, men det fungerade jättebra och man lärde sig bolla plugg och vänner redan från start.
Vad gör du på fritiden?
På min fritid gillar jag att träna, laga mat, hänga med mina vänner och självklart att engagera mig i studentlivet på olika sätt!
Är/har du varit engagerad inom studentlivet? Varför och vad gav det dig?
Den viktigaste insikten är att det är endast en själv som ansvarar för att vara i fas och att hålla koll på sina studier. På gymnasiet fanns ofta lärare och mentorer som låg på en om man hamnat efter, men nu är det bara upp till en själv.Jag har under året varit aktiv som klassrepresentant, kassör i en projektgrupp samt blev nyligen invald som kassör i Maskinsektionens tjejförening EMMA.
Klassrepresentant innebär att jag har hållt i kursutvärderingsdisskussioner med klassen i mitten av varje läsperiod (4 per år). Man tar sedan med dessa åsikter och går på möten med examinatorerna för att förbättra kurserna. Projektgruppen var för att anordna sektionens 50 årsfirande med allt från inspirationsföreläsningar till tårtkalas och andra festligheter. Vidare arbetar EMMA för att skapa gemenskap för alla som känner sig kvinnliga på sektionen med olika aktiviteter.
Rekommenderar starkt att hitta någon förening, utskott eller liknande att gå med i, för man träffar många goda vänner man aldrig annars skulle stött på!